Det vackra huset i Möllebergsbacken

Av en händelse blev jag i våras kontaktad av en journalist på Sydsvenskan i Malmö.

Han hade hittat bilder föreställande min morfar Oscar Burnér på min personliga hemsida.

Erik, som journalisten heter, forskade kring Hotell Mölleberg i Mölle och där hade min morfar tjänst som hotellchaufför i början av 19900-talet.

Jag har fått i min ägo morfars fotoalbum späckat med bilder från bland annat hans tid där och det var dessa som väckte Eriks intresse.

Erik har nu skrivit en bok om hotell Mölleberg och idag fick jag ett mejl av honom med följande innehåll:

....."Det vackra huset i Möllebergsbacken", en bok på 320 sidor som kommer ut i slutet av oktober med stöd av stipendiepengar från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen.

Bokens baksidestext:"Den 30 januari 1869 blev skepparhustrun Katarina Jönsson änka och stod ensam med sex barn. Genom makens död blev hon vid 39 års ålder för första gången myndig. Det värdshus hon byggde upp blev känt som "Gröna änkans" bland alla de danskar, svenskar och tyskar som besökte Mölle. Dottern och svärsonen förvandlade det till Hotell Mölleberg.

Berättelsen om det sedan länge nedlagda badhotellet spänner över 150 år. Den visar hur turismen under 1800-talets senare decennier slog rot vid Kullaberg och i Sverige, och hur världshändelserna - världskrig, kristider och nazismens frammarsch - utgjorde en ständig referens i en by som på en gång var provinsiell och internationell.

När Mölle förändrades under andra världskriget och kalla kriget omvandlades Hotell Mölleberg - från lyxhotell till spökhus, sedan till danshak och Loco Palada, Sveriges första diskotek, därefter till galleri och säte för Europas största modelljärnväg för att slutligen ombildas till dagens bostadsrätter.

Boken är rikt illustrerad och berättar om de ägare, artister, gäster, arrendatorer och anställda som under decennierna präglat Mölle och Hotell Mölleberg.

Erik Magnusson är nyhetsreporter på Sydsvenskan i Malmö och har tre gånger belönats med Guldspaden för god undersökande journalistik.

Han har tidigare gett ut tre böcker: "Spionage i Sverige", "Palmerapporten" och "Maktkamp om Säpo". Idén till denna bok föddes vid upptäckten 2006 av en gulnad brevlunta från 1929."

Jag är både stolt och glad att ha kunnat bidraga med bilder till boken och ser med spänning fram emot att få läsa den!

Regn, mördarsniglar och myror...

I morse slutade det äntligen, regnet som vräkt ner ett par dagar nu.
Det var inte vilket regn som helst. Det började så försiktigt som ett vackert sommarregn, strilade så fint och luften var varm och jag fick lust att ge mig ut på en liten promenad utan paraply och regnkappa bara för att få känna strilandet i ansiktet.
Men sen blev det svalare och regndropparna blev allt större och tyngre och blötare. Vi kunde inte ens sitta ute på vår altan för regnet smällde på taket så vi kunde inte höra vad vi sa till varandra. Vi flyttade inomhus och nu började det bli irriterande. Hela natten har det regnat och vi sa att fortsätter det på detta viset får vi nog överväga om vi ska börja bygga en ark.
Men som sagt, nu verkar regnet dra norrut, huka er där uppe... om det nu kan finnas något kvar i de regnmoln som kommer till er.
Detta har medfört att jag kunnat ägna mig åt mördarsnigeljakt under dessa dagar. De kryper gärna upp på vårt blöta trädäck, lååånga bruna, räliga...
Det finns många sätt att ta död på dessa kryp, jag har kommit på ett bra sätt. Jag tar mitt maskrosjärn, petar upp dem på en plastskyffel (vill inte ha mördarsnigellik på trädäcket). Transporterar ut dem på gräsmattan och krrrr...klyver dem mitt av!! Äckligt? Nja, jag tycker det låter värre att lägga dem i en plastpåse och låta dem dö kvävningsdöden eller lägga dem i frysen för att frysa ihjäl! I frysen?? Bland all mat - aldrig!! Några vill klippa dem mitt av med en sax, brrr, nej. Jag föredrar mitt maskrosjärn!
När jag ändå är i mördartagen kan jag berätta att jag är på myrjakt också!
Har problem med dem på två ställen.
1. I en kruka med änglatrumpeter.
2. I rotsystemet på min fina pipranka.
Dessa växter mår dåligt av myrboen kring deras fötter annars hade jag inte brytt mig om det.
Förr fanns det ett jättebra medel som hette Baythion eller nåt sånt. Finns inte mer. Det var bra för man kunde vattna ner det och det tålde regn. Det gjorde inte det gamla medlet Myrr.
Köpte något som heter CurEra. Totalt meningslöst och utkastade pengar. En hundring och varje morgon när jag kollade vinkade myrorna glatt till mig och fortsatte irra runt.
Nu hittade jag nya Myrr, ett medel som går att spä ut i vatten. Och det verkar funka!!! Ingen aktivitet kring rötterna vid ovanstående växter.
HÅLL TUMMARNA!! Snälla, snälla...