Något jag verkligen uppskattar med att vara pensionär är att jag verkligen har tid att laga mat. Och då menar jag vanlig enkel klassisk husmanskost.

Vi försöker att tillsammans göra upp matsedel för minst en vecka i taget, ibland längre, det beror på vilka råvaror som finns i frysen. Det blir bättre variation på kosthållningen och man slipper den eviga problemfrågan varenda dag: - Vad ska vi hitta på till middag?

Detta innebär inte att jag står och lagar mat jämt, kokar, steker, bakar. Nej, men ibland får jag lust att slå till på riktigt, ta en dag vid spisen och laga massor av mat . Så skönt att ha klart och bara plocka fram när det behövs. (Till exempel ska jag ställa ut på en hantverksmässa nästa helg.)

I går var det en sådan dag. På menyn stod det stekt sillfilé, hemlagad potatismos och rivna morötter. Och så blev det.

Men jag hade också en härlig bit benfri högrev och av den blev det en riktig skånsk kalops som vi ska ha till middag idag. Dessutom kokte jag en ungersk gulaschsoppa med massor av paprika och potatistärningar, lök och kummin men den ska sparas i frysen tills nästa vecka.

Nu i eftermiddag har jag varit i uterummet och skött om mina växter. Frostnätterna är förbi och temperaturen på dagarna är en 9 - 10 plusgrader utomhus så än får jag vattna några krukor lite försiktigt. Jag har börjat förbereda övervintringen för växterna, ordnat stora papplådor som jag isolerar med tidningar och sådana där små frigolitkrusiduller som kommer med leveranserna till min firma. Lite längre fram ska jag "bygga" ett litet plasttält och ställa in en frostvakt så får vi se hur det går under vintern.

Första frostnatten och Ansiktsbehandling lyx

När jag drog upp persiennerna i morse och tittade ut var gräsmattan alldeles vit! Första frostnatten hade nått oss. Ja, det dröjde inte länge förrän solens strålar smälte bort frostgnistorna men i alla fall. Nu är det höst på riktigt. Jag är så glad att jag inte blev tagen på sängen och måste rusa ut och plocka in krukor från trädgården och rädda vad som räddas kan som jag brukar få göra. Vi har ju varit ute i riktigt god tid i år och kan ännu njuta av blomsterprakten på vår altan. När jag öppnar dörren ditut möts jag av den ljuvliga lavendeldoften...

Av mina döttrar fick jag som 65-årsgåva ett presentkort på ansiktsbehandling och massage på salong Maderma här i Landskrona. Nu kände jag att det var dags att sköta om mig och min hud efter sommarens solande och uteliv. Hela 100 minuters behandling med rygg- och nackmassage, ansiktsbehandling med guldmask, plockning av ögonbryn och så färgning av ögonbryn och fransar, handmassage mm mm... Åh så härligt att bara ligga och bli ompysslad och höra lugn musik runt omkring. Tusen tack till döttrarna för denna trevliga present! Det här måste jag göra om igen.
Men en sak märkte jag. Jag måste lära mig att koppla av. Jag kände att jag spände mig trots att jag hade alla möjligheter att bara slappna av, måste träna på detta. För min del tror jag att jag är så van att alltid hålla igång, hålla på med något, gärna två saker åt gången, så att till slut märker jag inte att kroppen alltid är på helspänn. Att jag nästan blir rastlös om jag sätter mig och gör ingenting alls. Som sagt, detta måste jag träna mig på.

65 år och Tysklandsresa

Veckan som gått har varit full av olika händelser och arbeten.
Ja, nu är det officiellt, jag fyllde 65 i söndags och tänkte inte göra något speciellt åt det.
Jag hade ju grill- och poolparty med barn och barnbarn hemma i trädgården i somras. Jätteroligt för en som fyller precis i gränslandet mellan sensommar och i bästa fall brittsommar och i sämsta fall just när höstrusket överraskat oss skåningar och påminner om att nu är det dags att sätta undan grillen.
Därför tänkte jag dra en tystnadens slöja över hela firandet och dra med K på Tysklandstripp för ett par dagar. Det blir inte alltid som man tänkt sig, stormvarning och oväder gjorde att resan blev inställd och det blev middagsbjudning hos yngsta dottern i stället och där mötte fler gratulanter upp så det blev livat värre och jättetrevligt!
Jag säger som en bekant till mig formulerade det här om dagen:
- Du är rik du, som har 3 barn och så många barnbarn! Och i det ögonblicket när alla stod upp och sjöng Ja, må du leva... kände jag mig oerhört rörd och mycket rik!
Nåväl, i går reste K och jag på en endagstur till Tyskland via Trelleborg till Rügen. Jag hade lite varor till Tyskland och Frankrike att posta för firmans räkning.
Det blev så klart lite shopping också, det är så spännande att botanisera bland mathyllorna i andra länder, alltid hittar jag något nytt som jag vill prova.
På bilden här överst syns en burk Svart salt från Hawaii. Jo, du läste rätt! Såg så spännande ut så det måste ju så klart testas! Små svarta saltkristaller som har ungefär samma sälta som vanligt salt man lägger i kvarnen. Ser läckert ut. Säkert något med deras vulkanutbrott att göra. De har ju svart sand på vissa ställen.
Mitt på bilden står en kvarn med florsocker! Såå praktiskt! Tidigare har jag köpt liknande fast i ströburk och då blev jag överförtjust, lätthanterligt och bra. Detta blir väl strået vassare.
Till höger står en påse trefärgade pastafjärilar. Ja, det har man ju sett tidigare, men dessa är randiga! Kul!