Nyårsafton i Lund

Här nere i Skåne väntas nyåret inledas riktigt "svinkallt", vi har ingen snö, bara en vit frostmatta på marken. För ovanlighetens skull är det nästan ingen som börjat avfyra nyårssmällare i förtid, har bara hört ett par stycken igår eftermiddag.

I år blir det till att fira nyårsafton, eller nyårsaftons-eftermiddag på lasarettet i Lund.
Glädjande nog så har K tillfrisknat så pass att det är utlovat preliminär hemgång den första veckan på det nya året om tillfrisknandet och alla prover visar samma positiva utveckling som de senaste dagarna!
Jag har fixat till lite snacks bestående av några ostar, salta kex, vindruvor och en flaska päroncider som vi kan festa på tillsammans.
Till personalen tar jag med mig en chokladask.
Jag har också köpt en liten mini-laptop med mobilt bredband som jag hoppas att K ska kunna använda för att surfa in på sina favorit-(fotbolls)sidor, hoppas att han får använda den på salen.

Hoppas hoppas nu att han får komma hem som det är tänkt, det är ju länge nu som han legat sjuk där nere.

Nu ska jag kolla lite på era bloggar och läsa ikapp, det har varit mycket nu en tid och tiden har inte alltid räckt till för allt.

Dagens bulletin från Lund och "Pensionärsblogg"

Nu börjar det går riktigt bra framåt med K. på lasarettet i Lund. han är uppe och "motionerar" i korridoren varje dag, från början med någon sorts stöd men nu mer och mer självständigt. Dock lite osäkert ibland enl. honom själv men det gäller att träna och stärka benen så att de orkar. Läkarna talar om permission, kanske redan efter nyåret och det känns underbart. Dock blir det att fira jul på avdelningen för hans del. Barn och barnbarn hälsar på lillejulafton och jag åker ner ett par timmar på julafton. Det gör inget, vi är så glada ändå med framgångarna som kommit nu. Igår var jag ute och skottade hela garageuppfarten och vägen fram till huset. (se bild ovan) Det var lätt och flygig lössnö så det kändes inte särskilt betungande. Dessutom sken solen och det var alldeles vindstilla. Nu visar det sig att det visst är ett riktigt Sisyfosarbete det där med att skotta snö, i skrivande stund vräker det ner mer snö, och redan är min fina nyskottade uppfart nästan helt täckt igen... Sånt här är vi skåningar inte vana vid kan jag säga.
SMHI säger att det kan bli ytterligare 2-3 dm!!! Ja, jag har handlat hem mat så jag klarar mig och frysen är fullpackad den med. Jag tar nog tåget till Lund i stället för att köra, det känns säkrast. Och så över till något helt annat som det brukar heta i vissa sammanhang...
För ett tag sedan blev jag kontaktad av en tjej som intervjuade mig ang. mitt bloggande som pensionär. Det hela skulle utmynna i en artikel i en tidning som heter "Jambo, ett samhällsmagasin för ungdomar."
Idag fick jag ett ex av densamma med posten. Jag tyckte det var roligt att få vara med i detta sammanhang och här har jag scannat in artikeln om mig.

Luciadagen och "release party"

På Luciadagens morgon bakade jag lussekatter. Tog med mig tre stycken små rackare till lasarettet. Tänkte att jag skulle försöka locka K att äta lite. Hans aptit är mycket liten just nu, det är jag inte van vid. Han är annars en väldigt matglad person som kan äta i princip när som helst när det bjuds.

Jag bröt en bit av en lussekatt, cirka en tredjedel, och gav honom och med möda tuggade han i sig den och drack lite saft till. Jag fick en känsla av att han gjorde det bara för att göra mig glad. Sen orkade han inte mer.

Men, jag såg det ändå som ett litet framsteg, han åt fast föda och det har jag inte sett på länge. Huvudnäringen under denna tid har ju varit någon vit eller brunaktig vätska som långsamt sipprat till honom genom ett tunt plaströr.

Kort som jag gjorde till värdparet.

Den 28 augusti skrev jag ett inlägg om "Det vackra huset på Möllebergsbacken".
Jag berättade om en journalist som heter Erik Magnusson som höll på att skriva en bok om hotell Mölleberg.

Ur Helsingborgs Dagblad har jag kopierat följande:
Publicerad 11 december 2009 kl. 22:37
Uppdaterad 12 december 2009 kl. 00:45

Funna brev – nyckel till Mölles turismhistoria
2005 hittas 307 gulnande brev bakom en av innerväggarna i Hotell Mölleberg. Det blev startskottet för journalisten Erik Magnussons resa tillbaka i tiden genom Mölles över hundraåriga blomstrande turismhistoria.

MÖLLE. – Det var aldrig tänkt att bli en bok av det hela, men ju mer jag grävde och ju fler gamla bilder som dök upp så var det oundvikligt, säger Erik Magnusson när han tar emot i sin lägenhet, i det hus som förr var Hotell Mölleberg.
Det var för fem år sedan, när hotellet förvandlades till bostadsrätter, som hantverkarna gjorde ett fynd i en av innerväggarna. En lunta gamla brev, alla daterade 1929, hittades och överlämnades i händerna på Erik Magnusson som strax därpå skulle flytta in.
Breven visade sig vara 1929 års samlade korrespondens mellan det populära hotellet och dess, ofta långväga, gäster, vilket fick Erik Magnussons journalistiska nyfikenhet att hoppa igång.
– Det började med breven, men sedan växte det till en större berättelse om turismen i stort här i Mölle, säger han.
Dagen till ära har ett drygt tjugotal personer med koppling, på ett eller annat vis, till hotellet och arbetet med boken bjudits in för en presentation av det slutgiltiga innehållet.
I publiken sitter exempelvis Paul Gydmer, vars farmors mor var den så kallade "gröna änkan" som på 1880-talet först drog igång den verksamhet som de kommande hundra åren skulle ståta som bland annat värdshus, hotell, discotek, galleri och slutligen bostadsrätter.
Några stolar bort sitter Marie– Anne Stoltz vars morfar förekommer på en del bilder i boken.
– Han var hotellets chaufför och var en lustig figur, säger hon och småskrattar när en svartvit bild visas där hennes morfar i sin ungdom står på händer på ett bilflak.
Totalt i boken finns cirka femhundra bilder, trehundra som aldrig tidigare funnits att tillgå offentligt, med tillhörande berättelser och anekdoter.
– På en bild från 1880 på Möllebergsbacken här utanför syns några fiskestugor, men bara tjugo år senare var hotellen på plats, det säger en del om utvecklingen på den tiden, säger Erik Magnusson.
Som avslutning får Lars Järwall från landsarkivet i Lund motta de drygt 80 år gamla breven.
– Det är en fantastisk samling brev, som vi ska ta om hand väl på arkivet, säger han.
Oskar Sjölander oskar.sjolander@hd.se

I fredags var jag alltså inbjuden till Mölle på "release party", smörgåstårtor, bubblor, kaffe och kaka, och fick höra Erik själv berätta historien bakom bokens tillkomst.
Det som var extra roligt var att vi som på något sätt bidragit med material till boken erhöll ett dedikerat exemplar av densamma.
Fantastiskt roligt!!

Det går framåt!

Tack alla för värmande och omtänksamma inlägg! Känns skönt.
Nu har K lämnat IVA och befinner sig på vanlig avdelning. Han kämpar på med att komma tillbaka till livet och till oss.
Det tar lååång tid det här och vi tror inte han kan komma hem till jul. Läkaren talar om en månad eller möjligen mer innan det kan bli av...

Vi är helt imponerade av personalen på IVA-avdelningen. Vilka underbara människor! De tar ju faktiskt hand om oss i familjen också, tröstar, ger råd, pysslar om.
En sak jag gillar är att de skriver dagbok som patienten sedan får med sig när det är dags att lämna IVA. Tänk själv att ligga nersövd i 14 dagar och inte ha en aaning om vad som inträffat under tiden. De har även tagit några foton men dessa lämnas inte förrän det är dags för återbesöket.
Men än så länge är det långt dit men vi fortsätter att ta en dag i taget och glädjas åt de små framsteg som vi ser.