Luciadagen och "release party"

På Luciadagens morgon bakade jag lussekatter. Tog med mig tre stycken små rackare till lasarettet. Tänkte att jag skulle försöka locka K att äta lite. Hans aptit är mycket liten just nu, det är jag inte van vid. Han är annars en väldigt matglad person som kan äta i princip när som helst när det bjuds.

Jag bröt en bit av en lussekatt, cirka en tredjedel, och gav honom och med möda tuggade han i sig den och drack lite saft till. Jag fick en känsla av att han gjorde det bara för att göra mig glad. Sen orkade han inte mer.

Men, jag såg det ändå som ett litet framsteg, han åt fast föda och det har jag inte sett på länge. Huvudnäringen under denna tid har ju varit någon vit eller brunaktig vätska som långsamt sipprat till honom genom ett tunt plaströr.

Kort som jag gjorde till värdparet.

Den 28 augusti skrev jag ett inlägg om "Det vackra huset på Möllebergsbacken".
Jag berättade om en journalist som heter Erik Magnusson som höll på att skriva en bok om hotell Mölleberg.

Ur Helsingborgs Dagblad har jag kopierat följande:
Publicerad 11 december 2009 kl. 22:37
Uppdaterad 12 december 2009 kl. 00:45

Funna brev – nyckel till Mölles turismhistoria
2005 hittas 307 gulnande brev bakom en av innerväggarna i Hotell Mölleberg. Det blev startskottet för journalisten Erik Magnussons resa tillbaka i tiden genom Mölles över hundraåriga blomstrande turismhistoria.

MÖLLE. – Det var aldrig tänkt att bli en bok av det hela, men ju mer jag grävde och ju fler gamla bilder som dök upp så var det oundvikligt, säger Erik Magnusson när han tar emot i sin lägenhet, i det hus som förr var Hotell Mölleberg.
Det var för fem år sedan, när hotellet förvandlades till bostadsrätter, som hantverkarna gjorde ett fynd i en av innerväggarna. En lunta gamla brev, alla daterade 1929, hittades och överlämnades i händerna på Erik Magnusson som strax därpå skulle flytta in.
Breven visade sig vara 1929 års samlade korrespondens mellan det populära hotellet och dess, ofta långväga, gäster, vilket fick Erik Magnussons journalistiska nyfikenhet att hoppa igång.
– Det började med breven, men sedan växte det till en större berättelse om turismen i stort här i Mölle, säger han.
Dagen till ära har ett drygt tjugotal personer med koppling, på ett eller annat vis, till hotellet och arbetet med boken bjudits in för en presentation av det slutgiltiga innehållet.
I publiken sitter exempelvis Paul Gydmer, vars farmors mor var den så kallade "gröna änkan" som på 1880-talet först drog igång den verksamhet som de kommande hundra åren skulle ståta som bland annat värdshus, hotell, discotek, galleri och slutligen bostadsrätter.
Några stolar bort sitter Marie– Anne Stoltz vars morfar förekommer på en del bilder i boken.
– Han var hotellets chaufför och var en lustig figur, säger hon och småskrattar när en svartvit bild visas där hennes morfar i sin ungdom står på händer på ett bilflak.
Totalt i boken finns cirka femhundra bilder, trehundra som aldrig tidigare funnits att tillgå offentligt, med tillhörande berättelser och anekdoter.
– På en bild från 1880 på Möllebergsbacken här utanför syns några fiskestugor, men bara tjugo år senare var hotellen på plats, det säger en del om utvecklingen på den tiden, säger Erik Magnusson.
Som avslutning får Lars Järwall från landsarkivet i Lund motta de drygt 80 år gamla breven.
– Det är en fantastisk samling brev, som vi ska ta om hand väl på arkivet, säger han.
Oskar Sjölander oskar.sjolander@hd.se

I fredags var jag alltså inbjuden till Mölle på "release party", smörgåstårtor, bubblor, kaffe och kaka, och fick höra Erik själv berätta historien bakom bokens tillkomst.
Det som var extra roligt var att vi som på något sätt bidragit med material till boken erhöll ett dedikerat exemplar av densamma.
Fantastiskt roligt!!